Byhuset

Jämtarna gillar ingenstans.

Mitt ute, mil från annat, DÄR ska man leta om man vill hitta mylta eller kvalitet.

Har sakta börjat smälta Fäviken och hade ett ärende till Stan. 6 mil enkel sträcka. 

Då vill man muta sig med något roligt också. Ytterligare ett par mil känns oväsentligt här uppe.

Läste om Byhuset i Elle mat och vin för något år sedan men hade inte tagit mig dit. Det kommer bli ändring på det nu!

Agneta Enzell  drog igång Byhuset 95, på en gård med vidunderlig utsikt på Rödön.

Några mil från Östersund.

Nu är gården en nytänkande plats med konst, kläder och gott fika.

Utställningarna skiftar, vi hade turen att pricka Philip Townsends snygga 60tals foton.

Jetsetbilder på bl.a. Twiggy. 

Ute i ingenstans. Jämtar kan!

Snyggt monterade på både lada och vägg.

I ett av husen fanns även ett större utställningsrum. 

Vi kom precis när de stängde (korta öppettider så kolla upp detta innan ni åker). Jag hann dock med en liten glimt.

Som gav mersmak.

Kaffet var viktigare. Det hade vi siktat in oss på.

Hembakat från eget bageri. Jag smakade en mumsigt chokladkladdig lakritskaka.

Butik fanns det också. Med både Hope och Rodebjer, mitt ute på vischan.

Nyfiken? www.byhuset.se

Och vi då, som redan åkt över 10 mil kunde ju lika gärna ta ett par till. 

Och rundade förbi Lundhags fabriksbutik

För ett par nya byxor till maken.

Jämtar kan!