Jonathan är kär i en sicilianska.

Chiara, en sydländsk skönhet som landat hos oss.

Kärlek är fantastiskt. I bland bara drabbar den oss med storm. Utan logik, utan förvarning. Den här historien är lite som en saga.

Kusinen är med ett gäng kompisar på Sicilien. Han tar sig en springtur. 

Hörlurar på, sjunger.

Han möter Chiara. Ögonen möts. Han är kär. Hon är kär.

Han skyndar sig tillbaka. Skyndar på vännerna, skyndar ut. Till byns enda bar.

Hon är där.

Hon kan inte prata engelska, är hemma bara en vecka. Ska flytta till New York. 

Men sagan har bara börjat.

Nu är Chiara här hos oss. Semester från jobbet på Metropolitan of Art i New York. Hon lyckades få det åtråvärda jobbet som textilkonservator, helt på tidigare referenser. Utan engelskt språk.

En annan saga.

I går stod Chiara och Jonathan för maten. Real sicilian cooking.

Chiara berättar om sin uppväxt. Hur hela släkten samlades på söndagarna och åt tillsammans. 

Mormodern överst i mathierarkin. 

Hon bestämde vem som fick tillverka pastan. Bara de som gjorde perfekta makaronis. De andra fick assistera. Åldersgräns. En moster gjorde för tjocka, hon fick inte heller vara med.

Vi fick alla vara med igår.

Chiara hade med antipasti, vin och likörer från Sicilien.

Jag var hos Maries trädgård utanför Krokom häromdagen. Hon driver själv upp kryddor, kravmärkta. Mitt i jämtländska kylan. Precis när jag kom höll de på att ansa basilikan. En stor hink fylld med blad. Husmor i mej vaknade och jag fick med mig bladen hem.

Gjorde en stor burk pesto.

Vi fick en riktig italiensk fest i går. Med bruscetta gjord av Levain från Kaxås vedugns bageri. Fantastiska sicilianska korvar, bröd och olivolja.

Och så pastan. Fantastisk hemgjord pasta till 20 personer. 

Det är ju som att vara en söndag på Sicilien, Fast i Kaxås:-)