tisdag 23 juli 2013

Ofenbuan

Fäbod, på riktigt!

I kväll har jag fått vara med om något få förunnat.
Kersti skulle hälsa på sin väninna Inger och jag fick följa med.
Strax innan Mörsil svängde vi av på en skogsväg. 
Mötte en älgko, såg en mus springa över vägen.
Åkte rakt ut i ingenmansland innan vi svängde av på en liten gräsväg mot Ofenbuan.
Här bor Inger, hennes 22 getter och två hundar hela sommaren.
Ingen ström, bensingeneratorn till mjölkpumpen undantaget. Kylen är bäcken som håller 10 grader. Ljus och värme fås av kamin och fotogenlampa.
Getterna ger mjölk som Inger gör ost av enligt gammalt hantverk.

Tystnaden i skogen total. Friden kommer i samma stund som man går ut ur bilen. 
Intrycken överväldigande.


 Självklart ville jag se mejeriet. 
Mormor har ju alltid pratat om fäbodarna, hur de gjorde ost, kärnade smör. 
Hur roligt de hade och hur hon ibland bott ensam för att passa getterna. 
Här har tiden stått stilla.
 Granris på golvet håller rätt luftfuktighet och mössen borta. Inger går barfota. 
Jag fascineras igen över skönheten i det enkla. Bruksföremål som finns bara för att användas.

Inne Ingers stuga är det varmt. Sängen står i väggfast i rummet och ser helt fantastiskt skön ut. 
Kamin, ett bord och några stolar. Ett skåp med gasolplatta.

Vi bjöds på sommarens godaste fika. Alldeles nygjord färskost på getmjölk. 
Kersti och jag kände oss som barn vid ett kakfat. Kunde inte sluta äta. 
Den var god på potatis, mjukbröd och även till jämtlands söta jordgubbar. 
Fick med oss det som fanns kvar hem.
Kokkaffe och lite getmese på det. Lyckan total och vi åkte inte hem förens månen fyllde hela horisonten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar