söndag 25 maj 2014

Stor dag

I nöd och lust.
Det lovar man varandra i kyrkan. 
Till döden skiljer oss åt. 
Stora ord när man är ung och kär.

Mina föräldrar har levt ett liv tillsammans, fött och fostrat fyra barn och ett gäng extra under tiden. Arbetat, flyttat, kämpat och till slut tappat målet. Orsaken och kärleken. Felen hos den andre blev större än kärleken och allt tog slut. 
När de borde börjat desserten blev de mätta och tappade motivationen att vara kvar.
De gick skilda vägar, gjorde slut. Skrev under de slutgiltiga pappren som behövdes och flyttade till eget boende.

Pappa köpte sig ett torp. Levde sin dröm och bodde i en stuga där han fick bestämma allt helt själv. Renoverade från grunden och byggde ut.

I dag är äntligen den epoken över och vi har varit och valt möblerna som ska flyttas. Torpet är sålt och mamma och pappa lever åter tillsammans.
Dom gifte faktiskt om sig för ett par år sedan. Med oss barn som vittnen. Lovade varandra på nytt.
Kärleken till barn och barnbarn blev för stor och familjebanden för starka.

Men torpet har funnits kvar som en sårskorpa på ngt som inte riktigt vill läka.
I dag är det borta. Stort och värt att fira.
Morsdag var en bra dag, för mamma är navet.
Firade pappa gjorde vi för ett par veckor sedan. Han fyllde 70 och vi åkte till Jurmala utanför Riga hela skocken.
Och som pappa sade, rörd över det fantastiska att vara en familj.
Detta hade aldrig varit möjligt om de inte börjat om.



4 kommentarer:

  1. Låter så härligt! Kärleken som vinner till slut!

    SvaraRadera
  2. Visst är det hoppfullt! Störst av allt är kärleken:-)

    SvaraRadera
  3. Åh, vilket underbart inlägg! Hjärta på det!

    SvaraRadera
  4. Åh, tack Maja Stina!! Visst är det underbart!

    SvaraRadera